tisdag 7 december 2010

Statistik från nomineringsvalet till biskop i Göteborg

Idag avgjordes så nomineringsvalet för att få fram kandidater till Göteborgs Stifts nästa biskop. Och de nominerade är följande:

Staffan Grenstedt 284 röster
Christina Eriksson 151 röster
Per Eckerdal 147 röster
Lars Hjort 119 röster
Kerstin Hesslefors Persson 113 röster
Michael Persson 86 röster
Jesper Svartvik 85 röster
Ingvar Humlén 62 röster

Anmärkningsvärt är att Jesper Svartvik kom upp som tänkbar kandidat först under dagen och det har alltså inte funnits tillfälle för präster, diakoner och elektorer att läsa på om honom och ändå lyckas han bli nominerad. Nu är han visserligen ett känt namn, men det som mest spelade in i hans nominering var nog ändå de nomineringspläderingar som föregick gruppdiskussionerna och själva valet. Svartvik nominerades nämligen av inte mindre än två olika föredragshållare. Jag trodde att många hade sina röster klara redan innan valet, men kanske påverkar nomineringarna mer än man tror så jag sammanställde en liten lista över de som nominerades, vilka de nominerades av och hur det gick för dom i valet:

Namn Röster % Pläderingar
Staffan Grenstedt 284 25 3 (Hans Lundaahl, Lars Persson + Kristina Pimaschow, Pamela Sjölin + Börje Lund)
Christina Eriksson 151 13,3 2 (Eric Muhl, Björn Andersson)
Per Eckerdal 147 13 3 (Ulla Rickardson, Britta Broman, Bengt Inghammar)
Lars Hjort 119 10,7 2 (Maria Olander, Leif Sjöstedt)
Kerstin Hesslefors Persson 113 10,1 1 (Annika Larsson)
Michael Persson 86 7,7 2 (Eric Muhl, Eva May Melander)
Jesper Svartvik 85 7,65 2 (Jonas Eek, Eric Muhl)
Ingvar Humlén 62 5,6 2 (Olof Kjellström, Henrik Törnqvist)
Dan Bernspång 20 1,8 1 (Bengt Ljungberg)
Peter Hellgren 10 0,9 1 (Mart Saar)
Lars T Gåreberg 9 0,8 1 (Ulrika Drevhagen)
Torbjörn Edebol 2 0,18 1 (Bengt Magnusson)
Jan-Olof Aggedal 1 0,09 1 (Jerker Schmidt + Jonas Ransgård + Sara Blom)

Man kan alltså märka att det är en stor fördel att få en eller flera som pläderar för ens kandidatur, vilket kanske inte var helt oväntat. Hur mycket det påverkar är ju inte helt säkert heller... Men ändå kan det vara tänkvärt till ett annat val att kanske låta alla få någon som talar för ens kandidatur för att förhindra ojämlikheter i valet.

Anmärkningsvärt är att av de tre som pläderade för Jan-Olof Aggedals kandidatur verkar endast en av de ha röstat på honom själva. (Det fanns inga ogiltiga valsedlar)

(Edit: Det verkar omöjligt att göra en snygg lista, ni får hålla till godo med så som den ser ut. Tabellerna är "namn", "antal röster", "procent av rösterna", "antal pläderingar" samt "namn på de som pläderade")

Edit 2: En uppmärksam läsare påpekade att Aggedal faktiskt fick 11 röster i nomineringsvalet vilket således förklarar de agiterandes röstande. Jag ber om ursäkt för detta. Men det visar min poäng än mer då Aggedal inte heller var nämnd som kandidat innan pläderingen och sedan ändå får 11 röster.

9 kommentarer:

Anonym sa...

Aggedal fick 11 röster enligt Gbg:s stifts hemsida

Ludvig sa...

Ah! Det förklarar en hel del. Måste ha missat en etta i transkriberingen. Tack för påpekan!

Jan Janson sa...

Du var uppenbarligen med vid nomineringsvalet, men har ändå inte nämnt det mest anmärkningsvärda. När valet inleddes och elektorerna skulle skriva namn på sina kandidater, då visades en storbild som innehöll endast de namn, som någon hade pläderat för. I praktiken begränsade alltså valförrättaren valet till de kandidater som hade omnämnts i pläderingen, medan övriga nominerade kandidater ställdes utanför. Jag hade själv nominerat en av kandidaterna och den nomineringen hade godkänts, men ändå fick jag trots en skriftlig beäran inte tillåtelse att presentera den kandidaten, eftersom jag inte tillhörde de röstberättigade (jag är pensionär och har ingen prästtjänst för närvarande)

Carina Etander Rimborg sa...

Ludvig - Det var Lars Persson som pläderade för Staffan G tillsammans med Kristina P.

Jan - jag tycker nog att stiftet har varit väldigt tydliga med att det är bara de namns som nämns eller röstas på under nomineringsvalet som räknas. Om du hade en kandidat som du ville föra fram så hade du behövt be någon som var röstberättigad att plädera för den kandidaten.
Att vem som helst fick föreslå namn i förväg betydde alltså inte automatiskt att de var nominerade.

Detta kan man tycka är konstig - men det ger åtminstone alla en möjlighet att föra fram namn som kanske inte skulle komma upp annars. Det ger också alla oss som är intresserade en möjlighet att bilda sig en uppfattning om kandidaterna i förväg. Tyvärr var ju inte alla kandidater som fördes upp under nomineringen med på stiftets webbsida i förväg.

Ludvig sa...

Carina - jag hämtade statistiken från POSKs förnämliga twitterfeed från nomineringsvalet. Kan ha blivit fel när jag läste av den, tack för påpekan!

Jonas Ransgård (M) sa...

I samband med att listan över de omtalade kandidaterna lades upp på bild påpekade också valförrättaren Christina Rogestam tydligt att det var möjligt att rösta på namn som inte nämnts från talarstolen. Det hade hon också sagt en gång före pausen.

Ludvig sa...

Jonas: Var din kommentar riktad till mig eller till Jan? Jag är medveten om detta och poängterade bara vikten av en plädering för en eventuellt kandidatur.

Jan Janson sa...

Jag vidhåller att valförrättaren i praktiken begränsade valet genom att publicera bara en del av de namn som hade nominerats. Att säga att man kan rösta på vem som helst som inte står på den publicerade listan kan inte försvara hennes agerande. Hon borde, eventuellt på en särskild lista, ha visat upp namnen på dem som hade nominerats via hemsidan, publicerat sina CV och accepterat att stå till förfogande. Som det nu blev gick åtminstone en kandidat vidare till nästa omgång, som inte hade haft sitt CV publicerat och inte heller via stiftsstyrelsen fått tala om huruvida han accepterade nomineringen eller inte. Sedan kan jag inte heller förstå logiken i att jag inte fick tillstånd att presentera en person, som jag hade nominerat och som också hade accepterat att ställa upp. Det finns ingenting i kyrkoordningen som begränsar yttrandefriheten vid nomineringsvalet. Rent principiellt bör hela förfarandet vara så öppet som möjligt.

Jonas Ransgård (M) sa...

Min kommentar var riktad till Jan.

På Stiftets hemsida har man kunnat föra fram kandidater, men det har också varit tydligt på hemsidan att detta i sig inte innebär en nominering, utan att nomineringar görs i samband med nomineringsvalet. Hemsidan och dess information får alltså betraktas som en service/faktabakgrund till dem som ska rösta, men inte som en formell del av nomineringsförfarandet och valet.

Vilka som har yttranderätt vid ett nomineringsval har jag inte fördjupat mig i, men spontant tycker jag inte att det är konstigt att yttranderätten kopplas till rösträtten.

DÄremot håller jag med om och tycker det är viktigt att processen är så tydlig som möjligt så att valet faktiskt kommer att avgöras av vem vi vill se som biskop och inte av vem som kan formalian bäst. I den mån det även efter de senaste ändringarna i Kyrkoordningen finns oklarheter kring hur valen ska gå till tycker jag det är bra om Kyrkomötet tar initiativ till ytterligare förtydliganden så att man inte blir överraskad - jag gissar att Jan utan större svårighet hade kunnat vidtala någon röstberättigad att plädera för sin kandidat om han bara vetat i förväg att yttranderätten begränsats till de röstberättigade.