Jag
har cyklat vilse på Hisingen. Följde cykelbanan till Älvsborgsbron då den
plötsligt upphörde och nu står jag nere vid vattnet precis under
Eriksbergskranen. Det är en vacker sensommardag, solen glänser i älvens vatten
och på andra sidan ser jag staden med dess tinnar och torn. Men faktumet
kvarstår: jag är vilse och får vända om tillbaks från vattnet. Jag cyklar
igenom ett nybyggt bostadsområde som verkar bestå av små radhus, inte riktigt
tre våningar men inte heller två. Helvita, fyrkantiga, räta linjer och
nyplanterade träd. Gatorna har liknande namn, husen är lika, med likadana bilar
utanför. Allting är nytt och när den omkringliggande naturen inte kan ge området
en känsla av historia så förstärks upplevelsen av att allt detta bara har vuxit
upp, under natten, tillsammans med människorna som går runt där. Igår fanns de
inte. Idag finns de. Redo att ta sig an livet i den svenska medelklassen.
Det ligger något obehagligt över det hela och inuti mig vilar en känsla av
meningslöshet som bara sådana här områden kan ge.
På kvällen läser jag om naturen, om hur blommor och träd och växter kopierar
sig själva. Hur varje ny blomma som växer bara är en kopia av den ursprungliga
blomman och jag ser framför mig hur åkrarna och fälten liksom fylls av
replikor, av kopior utan egen vilja utan eget mål. En armé av viljelösa
monster, utklädda till vackra ängsliljor. Och egentligen gäller ju detsamma för
djur och även människor. Biologiskt sett är vi blott kopior av något annat, av
någon annan. Varje cell i vår kropp är en klon av någon annan, en delning från
originalet. Hela våra liv är inte långt mer än ett A4 i en kopieringsmaskin. Men
det är biologiskt. Vi har ju något annat också, kulturen, själen, anden eller
vad man vill kalla det. Den fria viljan, det som kan transcendera våra
biologiska, materiella, villkor och forma våra liv till något annat än en
simpel kopia.
Kanske är det den känslan som vilar i mig när jag cyklar igenom radhusområdet,
känslan av att den fria viljan förr eller senare faller under biologins villkor
av återupprepning och repetition.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar